Jag drömde att jag var en skithög

Min mormor sa en gång, helt torrt, “Jag drömde att jag var en skithög” – tog en klunk kaffe, och gick vidare som om hon just sagt något helt normalt. Ingen förklaring. Ingen punchline. Bara… konstaterande.
Men i efterhand känns det nästan poetiskt. Hon var långt ifrån en skithög men om det var någon som fattade grejen med att ingenting egentligen är skräp, så var det hon.

Mormor – återvinningens OG

Långt innan vi började prata om “cirkulär ekonomi” på LinkedIn, började skapa hållbarhetsrapporter och följa cirkulära influencers gjorde min mormor det enda logiska: hon slängde nästan ingenting. Hon var återvinningens drottning, utan att någonsin kalla det för något finare än “slöseri är idiotiskt”.

Hon lärde mig:

• Köp kvalitet, annars får du skylla dig själv när saker går sönder.

• Laga allt som går att laga – kläder, möbler, relationer, livsplaner.

• Spara “skräp”, inte för att du är hoarder, utan för att du vet att det där snöret, den där burken eller den där trasiga grejen en dag blir exakt vad du behöver för något helt annat.

Det vi idag kallar resurser, materialflöden och livscykel – mormor kallade “saker man kan använda igen”.

Cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi handlar om att allt vi använder ska fortsätta cirkulera: repareras, återanvändas, göras om, brytas ner och bli något nytt, istället för att hamna i soptunnan efter ett varv.
Mormor behövde ingen modell eller power point för att fatta det. Hon såg bara en sak: det vi kallar sopor är ofta bara dåligt fantasi.

Där andra såg:

• Gamla burkar → såg hon framtida förvaring, blomkrukor eller skruvlådor.

• Noppiga tröjor → såg hon tygbitar, lappar, trasor, dockkläder, städdukar.

• Trasiga möbler → såg hon reservdelar, nytt bord, ny hylla, ny sits.

Hon var som en en-kvinnas cirkulär-ekonomi-labb, fast med virknålar, symaskin och en galet fantasifull och kreativ hjärna.

Kreativitet som livsstil – inte hobby

Mormors kreativitet var aldrig en hobby, det var en rutin som var lika naturlig som att gå på toa.

Hon hade kunnat le lite sisådär överlägset åt dagens hållbarhetsbegrepp:

• “Design för återbruk? Jaha, ni menar att inte göra saker skitdåligt från början?”

• “Livslängdsoptimering? Ja, det hette ‘inte kasta fungerande prylar’ förr.”

Det var kreativitet som inte handlade om att göra det fint för Instagram – utan om att ta ansvar för världen, plånboken och nästa generation på samma gång. Och på köpet, hade det mesta gjort succe på Instagram om hon hade varit lite teknisk.

“Jag drömde att jag var en skithög” – och varför det faktiskt är genialiskt

Om man tänker efter är den där kommentaren rätt brutal ärligt.
Vi lever i ett samhälle där vi producerar, köper, använder – och sen behandlar prylar (och ibland oss själva) som skithögar. Engångs. Utbytbara. Slit och släng.

Men tänk om vi istället såg “skithögen” som:

• Något som kan ändra skepnad och justeras till något användbart eller fint.

• Något som kan bli näring för något nytt.

• Något som kan hjälpa djur och natur att må bättre. 

Cirkulär ekonomi i mormor-version: ingenting är värdelöst per automatik – bara felplacerat, feltänkt eller för tidigt utdömt.

Arvet efter mormor – mindre skit, mer mening

Mormors sätt att leva var egentligen ett stort “fuck you” till slit-och-släng. Hon visade att:

• hållbarhet inte måste vara perfekt, bara medveten.

• kreativitet börjar ofta i det många andra kallar sopor.

• vi alla är del av en kedja – och hur vi konsumerar, reparerar och återanvänder spelar roll, varje dag.

Så när vi idag snackar cirkulär ekonomi, regen design, closed loops och allt det där fina – tänker jag på henne. På köksbordet fullt av tygbitar, burkar, gammalt krafs och en kvinna som såg potential i precis allt.

Och kanske var det det hon egentligen menade med “Jag drömde att jag var en skithög”:
Att även när du känner dig som en hög skräp – så är du fortfarande råmaterial som kan justeras och optimeras .För något nytt. Något bättre. Något smartare.

Toalettpapper är en engångsprodukt som vi själva inte behöver tänka på att återanvända 

Jag tror att vi kan vara ense om att toalettpapper är en sån produkt som vi inte vill återanvända. Dels så är det ganska onödigt och dels så hade det skapat en hälsorisk. Toalettpapper bryts ned och kan användas till jordförbättring. 

Tomma toalettrullar kan man göra mycket annat av. Våra omslag kan du till exempel använda till att slå in ömtåliga vaser eller kaffeservisen som aldrig används men som du inte har hjärta att slänga.  Om du källsorterar rätt så blir både papp, kartong och omslagspapper nya papp-produkter. 

Vi hjälper dig vara kreativ

Mormor hade blivit besviken om vi inte tog ansvar och inte höll hennes kreativa återbruk levande. För som tur var så fick jag mycket av hennes kreativitet och återbruks-tänk genetiskt. Vi kommer hjälpa dig hitta olika sätt att återanvända de restprodukter som medföljer när man köper toapapper. Det är inte bara bra för miljön, det är kul och smart också!